Regeringen har långt gångna planer på att ändra spelplanen för de aktörer som erbjuder minilån och snabblån. I en utredning har en särskild utredare lagt fram förslaget att det ska bli väsentligt svårare för långivare att kunna erbjuda så kallade högkostnadskrediter och de räntetak och kostnadstak som föreslås kommer i princip att omkullkasta hela idén med korta lån på små belopp. Om regeringen går vidare med utredningen, och riksdagen klubbar de lagändringar som krävs, kan minilånen vara ett minne blott 2018 eller 2019.
Tak för krediträntan
I regeringens utredning föreslås en hel rad lagändringar och det övergripande syftet är att minska överskuldsättningen i samhället. Exempel på nyheter är att kraven på kreditkontrollen ska skärpas (ytterligare), att det ska bli svårare att förlänga betalningsperioden och att långivarna mer tydligt ska informera om att deras erbjudanden handlar om högkostnadskrediter. Sistnämnda kan jämföras med den varningstext som är obligatorisk på cigaretter.
Det mest centrala resonemanget kretsar emellertid kring räntetak och kostnadstak. Utredaren föreslår att krediträntan inte får överstiga 40% och att totalkostnaden för ett lån inte får överstiga 100% av lånebeloppet.
Vad utredaren missar är att krediträntan för ett minilån inte kan jämföras med krediträntan för exempelvis ett blancolån. Anledningen är att ränta för ett lån alltid räknas på årsbasis. För minilån krävs en beräkning som innebär att lånet upprepas med samma villkor tills det att tolv månader har gått.
Exempel: En långivare erbjuder lån på 3000 kr under en månad till en kostnad av 404 kr. Räntan, som då blir en månadsränta, blir då 13,5%. Den nominella räntan för det här lånet är emellertid 162% och den effektiva räntan blir 357,30%. Den som hade lånat 3000 kr varje månad i tolv månader hade fått betala den här effektiva räntan, men det är ju inte riktigt så snabblån fungerar.
Alla minilån försvinner
Det finns betydande kostnader kopplade till att erbjuda lån, detta oavsett belopp. En stor del av handläggningen måste ske manuellt och långivaren måste ha rutiner på plats för kreditkontrollen, utbetalningar, utskick av påminnelser, med mera. Dessa kostnader är i princip exakt desamma oavsett det handlar om ett stort blancolån eller ett mycket litet snabblån. Med regeringens förslag på ny lagstiftning blir det omöjligt för långivarna att ta betalt för handläggningen och det kommer att innebära att minilån som låneform helt försvinner.
Frågan är då vad som blir alternativet till snabba lån online? Ett alternativ, som fler och fler använder sig av, är att ta ut kontanter på kreditkortet. Det är kanske ingen optimal lösning prismässigt, men den är snabb och enkel. Ett annat alternativ är att gå till närmaste pantbank och pantsätta någon värdesak.
Förslaget är ute på remiss
Tills dess att riksdagen har klubbat regeringens lagförslag är det fritt fram att erbjuda minilån. Utredningen är nu på remiss och regeringen planerar att författa en proposition (nästa steg i lagstiftningsarbetet) under hösten. Enligt planen ska lagändringarna vara på plats vid halvårsskiftet 2018. Det är dock mycket möjligt att regeringen kommer att skjuta på behandlingen i riksdagen. Det är också möjligt att utredarens förslag kommer att ändras både en och två gånger innan förslaget kan tas upp i riksdagen.
Källa: Stärkt konsumentskydd på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter (länk)
